Kvinnliga kockar

Posted on okt 4, 2016

Kvinnliga kockar

Kvinnor porträtteras ofta som de som lagar mat i hemmet medans mannen framställs i yrkesrollen som kock. I Sverige tar dock kvinnliga kockar mer och mer plats som kockar. De kända svenska kvinnliga kockar som gått mot den traditionella strömmen är, bland andra, Karin Fransson och Katja Nyqvist. Karin Fransson är känd som kockvärldens örtdrottning. Hon har vunnit alla kockpriser och utmärkelser som finns i Sverige. Årets kock har instiftat ett pris i hennes namn till mentorer som lyfter fram och utvecklar kvinnliga kockar. Katja Nyqvist från Stockholm har utnämnts till årets fjällkock. Hennes motto är att ha kul, vara kreativ, jobba hårt och njuta av varje minut.

Kvinnor tar plats som kökschefer

Traditionellt sett är det flest manliga kockar i gourmetrestauranger. Anledningen till detta är oklar, men en aspekt är att arbetet med varmrätter är tungt och att det behövs män till det. Att jobba ett pass i restaurangkök kan liknas vid ett hårt träningspass. Varför kan inte kvinnor göra det? Med några extra vattenflaskor till träningspasset klarar även kvinnor av detta galant. En åsikt som har hörts är att kvinnor passar bättre till förrätter och anne-laure_macaronsvarmrätter som ska vara vackra medans män passar bättre till det varma och fysiskt hårda jobbet med varmrätter. Den egentliga orsaken är nog de obekväma arbetstiderna som ofta är lagda till helger och kvällar och hittills har kvinnor föredragit hemmet och familjen framför detta. Dessutom ges manliga större utrymme i media och därför är det flest manliga kockar som har framträdande roller. Med tiden har detta ändrats och kvinnor som kökschefer är inte ovanligt, men fortfarande är det långt ifrån jämlikt.

Integration och jämlikhet i verkligheten

Kocken Claes Hamrin var arbetslös och blev erbjuden ett jobb som kock på ett asylboende. Detta kom att förändra livet för honom. När man talar om mat som integration i samhället är hans koncept ett av de bättre. På asylboendet såg han hoppfulla människor komma. Lång väntan på besked gjorde att de började förlora hoppet. Ju längre tid som gick desto mer tärda blev de boende av maktlösheten att inte kunna göra något åt sin situation. Claes lade märke till detta och ville göra något åt situationen. Han tog därför steget att öppna en egen restaurang och har tillsammans med Timrå kommun dragit igång ett integreringsprojekt. Han anställde Ali från Afghanistan och Sitora från Tadzjkistan. Förutom att jobba i restaurangen, ska de också bjuda in asylsökande för att dela med sig av sina erfarenheter. De vill hjälpa de asylsökande att förstå vikten av att snabbt integrera sig i samhället och att inte förlora hoppet